Idag var nog den sista gången jag träffade en av mina allra största hjältar och förebild! Min älskade morfar som alltid funnits där alltid tagit sig tid alltid alltid har trott och stöttat! Det gör ont att se denna fina och starka människa ligga som en grönsak! Jag satt ju och pratade med han för mindre än en vecka sedan nu grymtar han knappt och den blicken! Nä det kommer inte jag minnas av en av minaxstora förebilder! Där därför kommer jag gå imot en av mina största principer att lägga ut en bild av mig och morfar och min bror! Den bilden av min morfar kommer jag att bära i mitt inre!!